tisdag 30 december 2008

juletid

Har varit hemma i Småland en vecka. Det var jätteroligt å skönt men ganska intensivt. Har vilat ut nu i några dagar. Elli har varit helt slut och sovit massor. Han sov jättedåligt de sista nätterna i Sävsjö. Hade nog fått lite för mycket intryck. Detta innebar att vi inte sov så mycket heller. Var tröttare när jag åkte än när jag kom. På vägen hem åkte vi tillsammans med Jessica och Alva. Vi inbillade oss att barnet ju givetvis skulle sova hela vägen hem. Så blev det inte. De skrek ikapp de första 20 minutrarna. Jessica hade fullt sjå att trösta först den ene och sen den andra. Dessutom hade hon det jättetrångt i baksätet, stackarn. Tillslut blev vi tvugna att stanna för blöjbyte och amning. Resan fortskred dock ganska okej.


För min del är julen över nu. Längtar till våren å solen. tycker inte det är mysigt med mörkret längre, vill ha ljus i mängd. Snart kommer den här jobbiga perioden då all julbelysning plockas ner och det blir extra mörkt. Tur att våren kommer tidigare här. I övermorgon inleder vi det nya året. Nytt år, nya möjligheter. Dock inga nyårslöften, håller dem aldrig ändå...



Nu: fortsätter invänta David...

torsdag 18 december 2008

In christ alone

"In Christ alone my hope is foundHe is my light, my strength, my song This Cornerstone, this solid ground Firm through the fiercest drought and storm What heights of love, what depths of peace When fears are stilled, when strivings cease My Comforter, my All in All Here in the love of Christ I stand
In Christ alone, who took on flesh Fullness of God in helpless babe This gift of love and righteousness Scorned by the ones He came to save‘Til on that cross as Jesus died The wrath of God was satisfied For every sin on Him was laid Here in the death of Christ I live
There in the ground His body lay Light of the world by darkness slain Then bursting forth in glorious Day Up from the grave He rose again And as He stands in victory Sin’s curse has lost its grip on me For I am His and He is mine Bought with the precious blood of Christ
No guilt of life, no fear in death This is the power of Christ in me From life’s first cry to final breath Jesus commands my destiny No power of hell, no scheme of man Can ever pluck me from His hand ‘til He returns or calls me home Here in the power of Christ I’ll stand"
-Newsboys

måndag 15 december 2008

kom mig nära

Mitt hjärta söker Dig, min längtans begär
Du min älskade, den vän jag har så kär.
Jag jagar efter Dig, för Du har jagat mig.
Jag kan inte fånga Dig, men Du fångar mig.

Kom mig nära, Kom mig nära, älskade Jesus.

Kungars Kung Du är, allsmäktig Gud
oföränderlig, Den evige är Du
Dra mig nära Dig, omfamna mig
Jesus jag älskar Dig, jag behöver Dig

Kom mig nära. Kom mig nära, älskade Jesus

onsdag 10 december 2008

Guds nåd...och fullproppad mage

...å ibland, när det inte känns som strålande evighet, får man vila i Guds nåd...
Idag har det känts som att jag har ett svart hål i magen som gör att jag aldrig blir mätt. Ikväll proppade jag i mig tre minibaguetter, en vanlig macka och en barnportion gröt (den är så god!). Nu är jag mätt... äntligen

tisdag 9 december 2008

vintermörker

Det är så mörkt ute. Det märks både i min själ och kropp. Tyckte jag hade klarat mig ganska bra men för några dagar sen överrumplade tröttheten mig totalt. Det skulle behövas lite snö här så det blev lite ljusare. Nu är det bara regnigt och ruskigt. Vi har nu bott här i lite mer än två månader. I ärlighetens namn känns det som att vi varit här mycket längre. Det är nog dock inte förrän nu man verkligen börjar landa. Livet börjar bli vardag, på gott och ont. Det är en utmaning att hålla missionsuppdraget levande, särskilt i vintermörkret. Men, som jag citerat tidigare, "även om det är regningt och dåligt väder ute, har jag strålande evighet i hjärtat" (ja, det är ett ungefärligt citat i alla fall). Evigheten finns i hjärtat, en strålande evighet dessutom! När vädret gör själen och kroppen tung kan jag ändå andas lätt eftersom anden i mig lever! Jesus är aldrig långt bort, något jag ofta måste påminna mig om. Det är bara att vända sig till honom och ta emot hans liv, kraft och ljus. Han har lovat att ge oss det vi behöver. Även i vintermörkret.
Nu... passa på att göra julkort medan Elli sover...

tisdag 2 december 2008

morfar Thure...

"På spaning efter den tid som flytt"-Marcel Proust... en vacker titel. Så känner jag mig ibland; på spaning efter den tid som flytt. Just nu är det kväll. Elliot sover, David försöker sova, mina tankar far omkring som ett virrvarr precis som vanligt om kvällarna. De tycks inte vilja komma till ro. Ofta ligger jag och tänker på det som varit och det sista har jag tänkt ganska mycket på min morfar. Jag saknar honom. Jag saknar hans jakthistorier och berättelser om barndomen, klädaffären och mycket annat. Jag tänker på den där dagen strax innan han dog när han försökte säga något till mig men jag hejdade honom eftersom det verkade ta så mycket på hans krafter och han var svag. Jag undrar vad det var han skulle säga. Ibland önskar jag att jag kunde åka tillbaka i tiden och få uppleva det som varit. Jag gör det ganska ofta i minnet. En god vän till mig kallar mig bakåtsträvare, lite smått på skämt. Jag hoppas inte jag är det. Kan bara ibland känna en så stark saknad efter då. Till exempel känslan av att bli omstoppad i soffan av morfar. Lukterna i lägenheten, ljudet av hans tofflor lite smått hasande mot golvet. Även om jag minns med glädje gör det ändå lite ont i mig när jag tänker på det; att det hör till dået och aldrig kommer igen. Det är väl det som kallas vemod. När jag tänker på morfar blir jag dock så glad över vissheten att jag kommer få återse honom ; han hör inte bara till då utan kommer även vara en del av sen.
nu när jag rensat upp lite i tankarna ska jag försöka sova igen... å sluta skriva så david kan sova =)
God natt...